Ordet ”ord” betecknar ett självständigt språkligt element med relativt enhetlig betydelse, enligt Svensk ordbok.
Just det. Ord har betydelser. Om det inte har någon betydelse, är det inget ord. Ordens betydelse kan glida, förändras, förnyas, överlappa, vara smal, vara bred, glömmas bort, uppstå spontant. Nya ord etablerar sig efter hand som vi behöver benämna något. De är också identitetsmarkörer, socialt bindemedel.
Många ord är värdeladdade, och därför tycker många att det är bra att använda dem med omdöme. Det är skillnad mellan att gilla och att älska, mellan bra och fantastisk, mellan avsmak och hat – tre exempel på när det är styrkan i ordet som varierar snarare än betydelsen i sig.
Den 11 juni beskrev Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson på Twitter Coronapandemins framfart i Sverige med det starkaste ordet han kunde komma på:
”Det är en massaker. Tusentals människor har fått dö i förtid till följd av, hävdar jag, att man gjorde allvarliga missbedömningar initialt kring kraften i det här viruset. Man lät det spridas.”
Svensk ordbok om substantivet massaker: ”Samtidigt dödande av många människor”.
Ah! Ordet betyder massmord.
Men när vi tittar på verbet massakrera i ordböckerna, ser vi att ordet massaker inte betecknar vilket mördande som helst, utan ett särskilt blodigt, hänsynslöst, fasaväckande mördande. Svenska akademins ordbok SAOB beskriver verbet massakrera som att skoningslöst och grymt nedhugga, döda, slakta, anställa blodbad på i synnerhet någon som icke kan värja sig, och vidare som att lemlästa, stympa, illa tilltyga, krossa, förinta.
Enligt ordböckerna kommer ordet troligen från franskan, där det är känt sedan slutet av 1700-talet då man använde det om massavrättningar i giljotinen. I den rika svenska massakerhistorien kanske vi tänker på händelser som Stockholms blodbad i november 1520, också en massavrättning då i storleksordningen 80-100 personer, många av dem oskyldigt tjänstefolk till de egentliga målen för massakern, dödades på olika grymma vis.
Det är lätt att tänka att massakrer är något man höll på med förr i tiden, men massakrer är dessvärre vanliga även i modern tid. Några exempel från 1900-talet:
Massakern i Kamenets-Podolsk i västra Ukraina i augusti 1941. Tyska SS mördade enligt sin egen rapport 23 600 människor, mestadels ungerska judar som överlämnats till SS av ungerska myndigheter. Massakern blev en upptakt till förintelsen i Ungern.
Massakern i Son My i Vietnam den 16 mars 1968, då en amerikansk infanteripluton mördade ett icke fastställt antal människor, de flesta kvinnor och barn som i många fall våldtogs och torterades innan de sköts till döds. Dödssiffran varierar mellan 347 och 504.
Massakern på Himmelska fridens torg i Kina den 4 juni 1989, då kinesiska myndigheter beordrade militären att slå ner en demonstration för större frihet i Kina. Antalet dödsoffer är okänt, men kan uppgå till cirka 3000 personer som sköts ihjäl eller kördes över av stridsvagnar.
Massakern i Srebrenica i Bosnien i juli 1995, då cirka 8000 bosniska pojkar och män mördades av bosnienserbiska styrkor. Offren hade samlats ihop utanför staden inför massmordet, som tog elva dagar att genomföra.
Dessvärre är massakrerna i mänsklighetens historia betydligt fler, antalet ökar ännu i förfärande takt. Ändå är Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson angelägen att foga Sveriges döda i coronapandemin till denna blodstänkta kategori. Han har fått frågan om sitt ordval flera gånger, senast i Sveriges Radio den 28 juni, och aldrig backat från det. Åkesson påstår alltså, att Sveriges regering och Sveriges myndigheter begått ett överlagt massmord i Sverige.
Är det elakt att tolka Åkesson så bokstavligt? Han kanske bara använder ordet massaker för effektens skull, för att få genomslag i media? Mer för att skicka en signal om hur allvarligt han ser på de svenska dödstalen i pandemin, än för ordets verkliga innebörd?
Nej, låt oss visa Jimmie Åkesson respekt genom att anta att han väljer sina ord och menar vad han säger.
Sverigedemokraterna skriver ju själva på sin hemsida att det som vägleder dem i deras politiska arbete är ordet ”genuint” och att de ”ogillar ytliga utspel”.
Och som de kvävande nationalister de är, har Sverigedemokraterna självklart också en politik för svenska språket. Där gör de klart att språket är en viktig del av kulturen och det viktigaste sättet att kommunicera med varandra inom nationen. Därför är det viktigt med goda språkkunskaper – och det är ungefär hela djupet av deras vision om fäderneslandets stolta tungomål.
Så vi kan tryggt anta att Jimmie Åkesson har goda språkkunskaper, att han vet vad orden betyder och förstår språkets kommunicerande kraft. Hans verklighetsfrånvända tweet om att dödsfallen i virusutbrottets kölvatten skulle vara ett brutalt, överlagt massmord är absolut inget ytligt utspel, något futtigt effektsökeri, en ansvarslös överdrift, ett ynkligt försök att få fotfäste i debatten eller ett skamlöst underblåsande av människors rädsla för den dödliga sjukdomen, sorg efter bortgångna nära och oro inför framtiden.
Nejdå, inte alls.
https://twitter.com/jimmieakesson/status/1270962642807672833
https://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_blodbad
https://sv.wikipedia.org/wiki/Massakern_i_Kamjanets-Podilskyj
https://sv.wikipedia.org/wiki/Son_My-massakern
https://sv.wikipedia.org/wiki/Protesterna_och_massakern_på_Himmelska_fridens_torg
https://sv.wikipedia.org/wiki/Srebrenicamassakern
https://sverigesradio.se/artikel/7503932
https://sd.se/vad-vi-vill/
https://sd.se/our-politics/svenska-spraket/
Jesper Sahlin är här! 