Jag blev förtvivlad och arg när jag läste tidningen igår.
Malmö pastorat sade nyligen upp ett avtal man haft med en rad skånska församlingar om att begrava avlidna muslimer på den muslimska begravningsplatsen på Östra kyrkogården i Malmö, av det enkla skälet att där är fullt. Detta kan man läsa om i en flitigt delad artikel i Sydsvenskan. De omkringliggande församlingarna, till exempel i Svedala och Hörby, har därför satt igång med nödvändiga förberedelser för att kunna erbjuda gravplats åt avlidna muslimer.
Och det är ju hemskt att det ska vara så, men att tanken på muslimska gravar på skånska kyrkogårdar väcker ont blod och protester – det är lika förutsägbart som det är bedrövligt.
I lilla Börringe utanför Svedala har en man som bor granne med kyrkan samlat ihop 60 namnunderskrifter i protest mot att det ska beredas plats för muslimska gravplatser. Han vill inte att muslimer ska ligga begravda i hans by. Han vill inte att muslimer ska ligga i samma jord som hans föräldrar ligger i. Han är säker på att ”alla” i byn tycker så. ”Vi vill inte ha muslimerna och deras kvinnosyn här”, säger han.
Oviljan mot den andre sträcker sig till det hinsides. Inte ens en död muslim kan tolereras.
Vad tänker man när man skriver sitt namn på en protestlista mot att begrava avlidna? Hur djupt borrar sig föraktet mot en människa man inte kan tänka sig att ha i graven bredvid? Vad känner en livs levande muslim som läser om dessa förmenta medmänniskor?
Svenska kyrkan har uppdraget att se till att alla människor i Sverige kan få en sista viloplats. Inte bara troende kristna, inte bara medlemmar i Svenska kyrkan, inte bara infödda svenskar, utan alla.
Och enligt kyrkoherden i Svedala har man valt kyrkogården i Börringe för att marken där är tillgänglig och redan iordningställd för ändamålet. På kyrkogårdar runtom i landet, inte minst här i Malmö, finns plats vikt för katoliker, buddhister, judar och diverse andra religiösa tillhörigheter som nu en gång finns i Sverige.
Samma kyrkoherde säger att hon är ”förvånad och besviken” över de negativa reaktionerna.
Själv känner jag helig vrede.
Jesper Sahlin är här! 